När utpressare kräver kvitto

Det finns många olika brottsbeteckningar för att stjäla någons egendom. Stöld, rån, utpressning, bedrägeri är exempel. Den gemensamma nämnaren är att någon tar ifrån dig, den rättmätige ägaren, egendom mot din vilja eller utan att fråga om lov. Givetvis är sådant beteende ett brott och ska så vara. Att äga något innebär ju att ha rätten att kontrollera egendomen. Ingen annan har den rätten. Att tjuven, rånaren, utpressaren eller bedragaren tar sig den rätten är kärnan till brottet.

Vissa skurkar tar sig större rätt än andra. Och somliga väljer att skapa en illusion kring brottet. Istället för att helt enkelt ta din egendom så låtsas de som att de har rätt till den - och att det är din plikt att avstå från den. Än värre, denna kategori skurkar tar inte bara dina pengar utan kräver att du ska rapportera hur mycket du har och sedan själv räkna ut hur mycket du ska rånas på. Och än värre igen - du måste räkna “rätt”, enligt skurkarnas egna regler, för annars blir du rånad på ett ännu större belopp. Eller till och med kidnappad.

En vanlig skurk arbetar ändå med någon slags anständighet. Den ser dig som ett offer - men endast tillfälligt. I övrigt är ni jämlikar, i alla fall ur skurkens perspektiv. En skurk bryr sig inte om vem du är, hur du mår eller beter dig. Han eller hon bryr sig bara om dina pengar. Men så är inte fallet för staten, som tar sig rätten till din egendom och anser att du och hela ditt liv är på dess nåder.

Som Lysander Spooner kärnfullt uttryckte det (översättning av Bing Translate):

Faktum är att staten, likt en stråtrövare, säger till en man: Dina pengar, eller ditt liv. Och många, om inte de flesta, skatter betalas under tvånget av det hotet. …

Stråtrövaren tar ensamt på sig ansvaret, faran och brottet för sin egen handling. Han låtsas inte att han har något rättmätigt anspråk på dina pengar, eller att han har för avsikt att använda dem för din vinning. Han låtsas inte vara något annat än en rånare. … Efter att ha tagit dina pengar lämnar han dig, som du vill att han ska göra. Han envisas inte med att följa dig på vägen, mot din vilja; eller antar att han är din rättmätige "härskare" på grund av det "beskydd" han ger dig. Han fortsätter inte att "beskydda" dig genom att befalla dig att böja dig ner och tjäna honom; genom att kräva att du ska göra det här och förbjuda dig att göra det; genom att beröva dig mer pengar så ofta han finner det för sitt intresse eller nöje att göra det; och genom att brännmärka dig som en rebell, en förrädare och en fiende till ditt land, och skjuta ner dig utan nåd, om du ifrågasätter hans auktoritet eller motsätter dig hans krav. Stråtrövaren är alltför mycket av en gentleman för att göra sig skyldig till sådana bedrägerier, förolämpningar och skurkar som dessa. Kort sagt, han försöker inte, förutom att råna dig, göra dig till vare sig sitt offer eller sin slav.

Staten anser, till skillnad från stråtrövaren, att den äger dig och att det är din plikt att behaga den. Därför är det inte nog att ta dina pengar under hot om våld. Inte heller att använda dessa pengar för att förtrycka dig. Nej, du måste också ner på knä med kvitto på allt du äger och har söka statens godkännande för att du uppger rätt värde på din egendom och att du räknat rätt - enligt statens egna regler och med dess egen matematik - på hur stor del du ska avstå.

Att “deklarera” är att göra just detta: att i förtvivlan försöka få rätt på förra årets transaktioner, räkna rätt på det staten anser är din “verkliga” inkomst och egendom, att beräkna hur stor del av den staten anser sig ha “rätt” till - och sedan på knä och med mössan i hand be om statens godkännande av dina kalkyler. För tänk om du räknar fel? Då blir du bortförd och inlåst.

Du är trots allt i statens ögon endast boskap, som getts tillåtelse att tjäna den pengar. En “frihet” som den tar sig rätten att när som helst ta ifrån dig.