Hur man studerar ekonomi

När man studerar eller läser om nationalekonomi är det lätt att få uppfattningen att det handlar om att analysera data och studera matematiska ekvationer och modeller. Det är trots allt så som nationalekonomisk kunskap ofta presenteras, så det är lätt att dra den slutsatsen. Till och med nationalekonomer verkar tro att deras studium handlar om just detta.

Men så är inte fallet. Nationalekonomi handlar om att studera ekonomin såsom den fungerar i verkligheten. Och i den sociala och ekonomiska verkligheten finns inga perfekta modeller och ekvationer. Det handlar istället om att studera mänskligt beteende – framför allt mänskligt beteende på gruppnivå.

Ekonomi som socialt fenomen

Vad är det som påverkar eller till och med bestämmer mänskligt beteende? Det är inte bara mätbara data. Ofta handlar det om koncept och förståelser som inte finns i fysisk form och därmed inte kan mätas objektivt. Ett företag är ett sådant koncept. Det finns inget företag i sig, utan det enda man kan observera är resurser, människor, osv. Att du byter pengar mot en vara med en annan person betyder för dig (och den andra personen!) olika saker om det sker mellan privatpersoner eller om den andra personen jobbar för ett företag. Och det betyder olika saker om företaget är Apple eller Google eller Microsoft (till exempel). Vi har olika förväntningar och förståelser beroende på företagets historia, rykte, utfästelser, osv.

Inget av detta finns fysiskt utan de är förståelser – ofta delade av många personer – som påverkar vårt beteende. Med andra ord måste ett studium av hur en ekonomi fungerar ta hänsyn till detta – och allt annat som uppfattas och förstås av människor.

Ytterligare ett sådant koncept är värde, som inte heller finns i fysisk form men som alla människor känner till. Värde som sådant är något vi känner eller erfar, för det är en tillfredsställelse – att göra sig av med någon form av olust. Vi finner det värdefullt att äta för att inte vara hungriga. Men vi finner det också värdefullt att äta för att vi tycker om smaken. Eller för att vi tror att just den maten – oavsett vad den smakar – bidrar till vår hälsa. Hur vi värderar är högst personligt och bygger på vår egen erfarenhet och våra förväntningar.

Hur kan ett studium som baseras på värde och som studerar sådant som företag endast handla om att analysera data (det vill säga observationer) eller matematiska ekvationer och modeller? Svaret är uppenbart: det kan det inte.

Vikten av koncept

Faktum är att i det närmaste allt inom ekonomi handlar om koncept och mänsklig förståelse. Studiet av ekonomi är och måste vara ett studium av sociala samband och fenomen. Det kan inte förlita sig endast till sådant som är mätbart, som man gör i naturvetenskaperna. Det är till och med så att mätningarna i sig kan skapa fel i analysen.

Ta till exempel ekonomisk tillväxt, som är ett viktigt fenomen men i allt större utsträckning missförstått – även av nationalekonomer. Konceptet handlar om en ekonomis (eller en nations) förmåga att tillfredsställa konsumenters önskemål. En “större” ekonomi är större i bemärkelsen produktiv förmåga – ur värdeperspektiv. Den är inte större varken geografiskt eller i antalet företag eller maskiner. Däremot korrelerar ekonomins storlek (produktiv förmåga) med mängden ackumulerat kapital (maskiner och annat som används i produktion av värdefulla varor och tjänster).

Ekonomisk tillväxt handlar alltså inte om BNP eller annan statistik. Det är tvärtom så att BNP är ett försök att mäta en ekonomis produktiva förmåga genom att räkna ut hur mycket värde som skapas – i termer av pengar. Men värde är inte pengar och pris är inte en värdering: värde erfars av konsumenter och de betalar ett pris för en vara för att de förväntar sig att varan ger dem mer värde än pengarna de betalar.

Med andra ord kan BNP som bäst vara ett försök att mäta det vi menar med ekonomisk tillväxt (eller en ekonomis storlek) givet specifika förutsättningar. Men även under perfekta förhållanden kan inte BNP antas verkligen mäta en ekonomis produktiva förmåga. Ekonomins “storlek” är ett koncept – inte en fysisk eller statistisk verklighet – som baseras på människors värderingar och de handlingar som begås för att skapa eller uppnå värde.

Data och matematik

Slutsatsen måste alltså bli att man förvisso kan använda sig av data och matematiska ekvationer och modeller som hjälpmedel i studiet av en specifik ekonomi. Men de kan inte vara mer än just hjälpmedel. För att förstå koncepten och människors beteende måste vi utveckla teori som baseras på just sådan förståelse. Vi kan inte bygga verklig förståelse baserat på halvdana försök att mäta magnituder. Det enda vi kan uppnå är halvdan förståelse, vilket knappast är tillräckligt för ett formellt studium.

Det är av den anledningen österrikisk ekonomi inte förlitar sig på data och matematik utan istället för logiska resonemang utifrån mänsklig handling. Genom att förstå vad det betyder att handla (agera) så kan vi förstå också varje handling – och därigenom beteenden. Och därmed kan vi förstå också de fenomen som uppstår (ekonomisk tillväxt, välstånd, organisationer, entreprenörskap, osv).

Data kan vara väldigt värdefullt för att förstå sig på en situation i detalj, till exempel depressionen. För då kan man med hjälp av teori förstå vad som är relevant att titta på. Men data från depressionen ger inte någon inblick i finanskrisen 2007-08. Det var en annan händelse. Det de har gemensamt är att de var signifikanta nedgångar i ekonomin, men detta är i sig koncept som måste förstås med hjälp av teori. Exakt vad som hände i vardera fallet kan vi utröna med hjälp av data. Men först efter att vi har teori att vägleda våra studier.

Modern nationalekonomi har dessvärre närmast vänt upp-och-ner på studiet och därmed tror nykläckta ekonomer att de kan utvinna generellt gångbar teori ur specifika exempel. Men det går förstås inte alls.