Rapport från FMRS 2024: Intressanta diskussioner – för de redan invigda

Free Market Road Show är ett event som anordnas i ett fyrtiotal länder, och som samlar ledande tänkare, akademiker och beslutsfattare för att lyfta frågor som överskrider de traditionella akademiska gränserna. I år avgick eventet i Stockholm den 9 mars i Näringslivets hus på Östermalm. Bakom arrangemanget i Sverige stod Svensk Tidskrift.

Temat för dagen var kontanter, eller kanske snarare kontantlöshet. Vilka konsekvenser får det när kontanterna i snabb takt försvinner och ersätts av digitala pengar?

Först ut på plan var Dan Mitchell, Center for Freedom and Prosperity. Om kontanterna försvinner får politiker möjlighet att fullt ut bedriva keynesiansk ekonomisk politik, det vill säga “elda på” ekonomin med inflation - via negativa räntor om så krävs. Ingen kan ju plocka ut sina pengar och lägga dem under madrassen när de bara existerar i form av siffror på en skärm, menade han.

Cospaias Per Bylund, professor i entreprenörskap från Oklahoma University talade om innebörden av de förestående digitala centralbankspengarna som planeras i stora delar av världen. När de blir verklighet kommer alla transaktioner att centralt kunna spåras i detalj och i realtid. Pengarna planeras också att kunna bli programmerbara så att de kan belöna rätt och straffa fel beteenden, som att exempelvis skriva fel saker på sociala medier.

Vi ger också upp vår valfrihet och går från ett marknadsbaserat till ett centralplanerat samhälle där det som produceras inte lägre baseras på konsumenternas preferenser, berättade han.

Björn Eriksson, före detta rikspolischef med mera och frontman för Kontantupproret, menade att problemen började 2005 när Riksbanken frånhände sig ansvaret för penninghanteringen. Ansvaret lades då över på affärsbankerna utan att man insåg vilka konsekvenser det skulle få. Först i och med det förändrade säkerhetsläget har en vändning kommit när man inser att det behövs ett robust analogt system bredvid det digitala.

Erik Berg, ordförande för Liberalernas ungdomsförbund Luf, ansåg också att kontanter behövs av säkerhetsskäl. Han menade dock att den digitala utvecklingen inte går att stoppa utan att vi i stället via regleringar måste se till att staten inte får så mycket kontroll över medborgarna. Vi måste värna våra mänskliga rättigheter i en digital värld. Han berättade också att trots att det är kontanter som förknippas med svarta pengar handlar den allra största delen av kriminella dåd i Sverige om att suga ut välfärdsstaten, något som helt sker via digitala transaktioner.

Efter en kort paus blev det dags för panel nummer två. Först ut var Torsten Elofsson, fd polis och rättspolitisk talesperson för KD. Han uppmanade att ställa fundamentala frågor som “Vem förfogar över pengarna som jag sätter in på banken?” Vi har tappat förfoganderätten över våra egna pengar om vi inte kan ta ut dem, menar han. Han ifrågasatte också det faktum att alla måste äga en bankdosa eller en mobil för att kunna betala. Det leder till ett samhälle som diskriminerar. Han konstaterade också att bankrånen visserligen minskat men att rånen istället har flyttat från bank till kund. Bankbedrägerier har ökat stort och drabbar inte minst de äldre.

Daniel Åkerman, journalist, intog en något annorlunda hållning än övriga talare. Om vi vill behålla kontanterna måste vi tänka om, ansåg han. Vi kan inte lägga skulden enbart på handeln eller bankerna. Över lag är digitaliseringen också en frivillig utveckling som folk gått med på. Om vi skulle ha lagkrav att butiker ska ha kontanter blir det kostnader för butikerna. Vem ska ta de kostnaderna? Bankerna? Företagen? Staten? Oavsett vilket tas kostnaden till slut ut på medborgarna.

Maria Eriksson, också journalist och sista talaren ut höll med. Man måste själv ta ett ansvar om man vill ha kontanterna kvar. Hon såg dock inte utvecklingen som konsumentdriven i första hand utan som ett led av politiska beslut. Sedan länge har politiken verkat för att försvåra kontanta betalningar via motioner och regleringar. Nu har visserligen landsbygds- och beredskapsfrågan kommit upp på agendan, men integritetsfrågan är helt död i Sverige. Det finns konstigt nog inget intresse för den frågan, påpekade hon, och inte heller för de centralbankspengar som håller på att planeras. Vidare menade hon att informationen som förs fram om att e-kronan är en motsvarighet till den analoga kronan är vilseledande. E-kronan är spårbar och centraliserad och det är förmodligen en tidsfråga tills den kommer att börja programmeras. Det är något som flera centralbanker och även BIS, centralbankernas centralbank diskuterar.

Intressanta diskussioner ur ett flertal perspektiv fördes alltså på temat kontanter under eftermiddagen på Näringslivets hus, tyvärr inför ganska många tomma stolar. Och de som närvarade var förmodligen också mycket insatta i frågan redan. Om man skulle anmärka på något är det just det – att informationen som kom fram under eventet skulle behöva få nå ut till människor utanför den invigda kretsen för att kunna göra någon skillnad.

Dan Mitchell, Per Bylund och Björn Eriksson

Amanda Wollstad, Maria Eriksson, Daniel Åkerman och Torsten Elofsson