Skaka hand med din välgörare

Av en lycklig slump satt jag förra veckan bredvid en en man som varit min välgörare i hela mitt liv och en stor del av hans liv. Ändå hade vi aldrig tidigare mötts. Faktum är att även fast han tjänat mig troget i tre decennier, brytt sig om mitt välbefinnande och försökt förbättra min levnadsstandard, har han aldrig ens vetat vad jag heter. Han vet det fortfarande inte, för det är lite underligt att bli väldigt personlig med den man sitter bredvid på ett flygplan. Det känner vi alla till. Men jag berättade ändå för honom om hur djupt tacksam jag är för allt han gjort.

Den här mannen ansvarar för marknadsföringen på en av sex fabriker i Nordamerika där man tillverkar coextruderad polypropylen¹ att användas i förpackningar. Substansen förkortas OPP. Han åker runt till företag som tillverkar saker som drycker och godis och förklarar fördelarna med OPP för dem. Mer om OPP strax.

Den här mannen befinner sig ständigt på resande fot och har en hel hög med bonuskort från flygbolag som bevis. Han är som George Clooney i filmen Up in the Air — en luttrad resenär, gift med sitt arbete. Hans jobb består i att vara företagets ögon och öron i dess förhandlingar med de som vill köpa produkterna. Han verkar inom business to business, med transaktioner som är osynliga för den konsumerande allmänheten.

Hans ordförråd består av termer från hans industri och är fullt av fackuttryck som ingen utanför paketeringsbranschen förstår. Håll upp en påse på två meters avstånd och han kan berätta vad den har för kemiska egenskaper. Han kan förklara varför en påse är lättare att riva åt ena hållet och svårare åt det andra. Han känner till historien, processen, konkurrensen plus namnet på varenda inköpschef i Nordamerika som handlar påsar. Och han älskar att berätta om det.

Vad är hans funktion? Han är den som gör företagets uppfinningar och produkter till en del av våra liv. Utan någon på barrikaderna som verkligen säljer produkten är allt som spenderats på uppfinningen och dess produktion helt poänglöst. Han är gränssnittet mellan det råa materialet och slutprodukten, mannen som har alla svar som knyter ihop produktionsstrukturen från ax till limpa.

Angående hans produkt; du och jag känner båda väl till OPP, även om vi troligen aldrig känt till vad den kallas. Det är materialet som används i påsarna till potatischips. Det är anledningen till att innehållet behåller sin krispighet oavsett temperaturen utanför. Du kan doppa påsen i vatten och ingenting händer. Luften kan vara brännande het eller isande kall utan att chipsen påverkas. Samma material används för att förvara godis som Snickers. Av samma anledningar.

OPP är också anledningen till att påsarna kan vara så vackra. Materialet älskar tryck. Det är en perfekt canvas för formgivare. Resultatet färgar aldrig av sig på dina fingrar. Trycket bleknar heller aldrig i solen. Den kan återge till och med de mest subtila färgskalor. Du kan trycka ett verk av Michelangelo på OPP och hänga upp det på ett museum.

Det visar sig att friterad potatis har en stor benägenhet att härskna. Du kanske trodde det var kemiska konserveringsmedel som förhindrade detta. Det är en del av svaret, men det är inte hela svaret. Den verkliga anledningen är OPP. Det är vad som stannar nedbrytningsprocessen. Det här är inte ett problem för andra friterade produkter, som fläsksvål, varför dessa ofta kommer i genomskinliga förpackningar. OPP är inte genomskinligt, och det är bra. Produkten i påsen gillar inte ljus. OPP håller det stången också.

OPP har fler trevliga egenskaper. Det är nästan helt okänsligt för brytanvisningar. det är därför som när du rullar ihop en chipspåse så vecklar den genast ut sig igen till sin ursprungliga form. Detta för att skydda påsens innehåll. Det är också därför som påsar med potatischips innehöll mycket smulor på 1960-talet medans chipsen idag är mestadels intakta och perfekta. Du kanske trodde det berodde på att påsen var fylld med luft? Fråga dig då varför luften stannar i påsen. Svaret är återigen OPP. Det försluts helt perfekt. Det här materialet är ogenomträngligt.

Inse att OPP är en petroleumprodukt. Ja, det betyder att materialet är gjort av olja. Det gör att priset varierar tillsammans med priset på olja. När oljepriset går upp kostar dina chips mer, mest beroende på förpackningskostnaden. Detta gör även att OPP-industrin är övertygade anhängare till idén om liberalisering och avreglering av verksamheter för att upptäcka och raffinera olja. Min välgörande marknadschef är väldigt intresserad av detta.

Allt det här är ju väldigt häftigt och underbart. Men låt oss gå till botten med hela grejen. Vad handlar uppståndelsen om? Varför uppfanns OPP, varför marknadsförs det och varför används det så mycket över hela världen? Varför spenderar den här mannen sitt liv på vägarna och varför följer han nyheterna inom industrin så noga? Vad är poängen med allt det här?

Det är av en enda anledning; mitt välbefinnande. Ditt också. Det är för att göra oss nöjda och för att göra våra liv bättre. Producenten producerar för konsumentens skull och det är åt konsumenten alla stadier av produktionen strävar för att hela tiden förbättra produkten. Allt handlar om den där påsen chips du köper tillsammans med din lunchsmörgås. Detta är anledningen till att miljoner människor i OPP-industrin världen över deltar i spelet. Det är därför potatis odlas, skivas, friteras, påsas och skeppas till miljoner och åter miljoner ställen.

Det trista i sammanhanget är att dessa människor inte får beröm för det. Ingen chipspåse deklarerar att “denna påse tillverkades på Joes OPP-fabrik”. Nej, de är anonyma välgörare i samhället. Ändå, om du köpte en påse chips full med härskna smulor skulle du märka skillnaden. Du skulle bli irriterad på affären som sålde dem, företaget som tillverkade dem och kanske även på det ekonomiska system som tillåter folk att tjäna pengar på att sälja dåliga grejor. Privata OPP-tillverkare förhindrar att detta sker, miljoner och åter miljoner gånger per dag.

Det är du och jag som bestämmer över detta och vi vet inte ens om det. De som tillverkar dessa påsar betjänar oss troget varje dag och vi varken vet om det eller bryr oss. Och på något sett händer allt detta utan en centralplanerare, utan statliga påbud eller statsägda fabriker och utan att smarta människor i toppen styr processen från ax till limpa. Allt som behövs för att detta komplexa och briljanta system skall uppstå är att vi har ett begär, ett sug efter goda potatischips. Resten händer av sig självt, ett självreglerande system som svarar på de allra svagaste signaler.

Alltså. Jag vill skicka ett meddelande till min välgörare som har vigt sitt liv åt att beskriva fördelarna med OPP för matproducenterna. Mitt meddelande är; “Tack så mycket”. Jag misstänker att jag kanske är den förste konsumenten som säger så, men i min drömvärld vore det miljarder människor som tackade dig och alla som är som du. Ni är alla tjänare i den stora uppgiften att göra världen till en bättre plats att leva i.

Gilla, dela och kommentera gärna på Twitter